2008/05/28

Hear Me Out!

Jo: Sorry, this will be in Swedish!


Vi anser oss gärna vara högt utvecklade varelser som lever många årtusenden och andliga tillväxtstadier från grottan. Men det tror inte våra kroppar på.

Vi må njuta av lyxen av att sitta högst på näringskedjan, men adrenalinet forsar alltjämt i oss när vi möter verkliga eller inbillade rovdjur. Det värker alltjämnt i oss av kärlek, åtrå, lojalitet och lidelse. Och vi uppfattar alltjämnt världen i all dess skönhet och fasa inpå bara kroppen. Det finns inget annat sätt!


Jag djupdyker ner i våra SINNEN!


Idag: HÖRSELN

Det latinska surdus betyder "döv", absurdus betyder "missljudande, orimlig, galen". Världen är alltså fortfarande begriplig för den som är blind eller saknar händer eller näsa. Men om man mister hörseln upplöses en ytterst viktig länk och man förlorar livets logik.

Bror körde bil, en låt på radion o plötsligt låg han i 160km/h! Varför?

Musik eldar människor till handling! Se Live-Aid konserten, Woodstock etc. Arbetssånger och marschvisor gör långa vandringar och enformiga arbetsuppgifter minder tråkiga. Joggare, trikåklädda deltagare i gympa pass - samtliga kommer upp i varv genom att träna till musik på hög volym med en regelbunden dunkande rytm.

Musik omramar bröllop, begravningar, evenemang, religösa helgdagar, till och med TV-nheterna.

Det vi kallar ljud är egentligen en våg av luftmolekyler som rullar fram, bryts och drar sig tillbaka. Ljudvågor rullar som tivdvatten mot öronen där de sätter trumhinnan i vibration. Det vi hör varierar kraftigt i intensitet, från ljudet av en nyckelpiga som landar på ett rosenbland till en house festival. Men vi hör sällan kroppen innre arbetsprocesser. Magens ivriga malande, blodet som forsar omkring, lederna som böjs och ögonlocken som ständigt öppnas och sluts, vårat eget hjärtas slag...

Men för barnet i livmodern framför moderns hjärta den skönaste vaggsång, och hennes andetags böljande lugnar och vaggar. Glömmer vi någonsin det ljudet?

Våra egna hjärtslagförsäkrar oss om att vi mår bra. Vi fruktar att det skall sluta slå en dag, vi fruktar hjärttystnaden hos dem vi älskar. Nr vi ligger hos vår älskade i sängen på morgonen tätt intill, som två skedar, känner vi hans hjärtslag och värme omsluta oss och vi fylls av ro. Vi talar om hjärtat som metafor och alla förstår den.

Mitt hjärta är krossat

Som om det var en bit krita som träffats av en hammare. Rent förståndsmässigt vet vi att kärlek, lidelse och tillgivenhet inte ligger i något visst organ. Men man behöver inte förklara. Från våra första ögonblick slår hjärtat i våra liv och våra kärlekar.

Vi lyssnar med kroppen. Vi behöver ord för att göra klart för oss vad vi känner och tänker. Orden låter oss röja våra inre liv för andra mäniskor och även utbyta varor och tjänster. Men musiken är ett behärskat utbrott från den vulkan av känslor som alla männsikor bär på. Vi förstår isntinktivt jämranden, gråt, jubelrop, kuttranden, suckar och alla andra ljud i vår karavan av viskningar och rop.

Vilken melodi spelar din kropp?



2 comments:

Stina said...

Min kropp spelar deva premal i kombination med red hot chilli peppers, jack johnson och buddha bar ...

Go figure!

Shanti, Shakti & Shri

Jo said...

Åh du e underbar!

Snart måste vi FLOWA ihop!

Massvis med BHAKTI tilbaka darling

Jo